Anteckningar från intervjun med Forskaren Tuuli From 10.12.2020

Om makt och språk på skolgården

Tuuli Fromin avhandling ”Speaking of space An ethnographic study of language policy, spatiality and power in bilingual educational settings ” (Etnografisk avhandling om Språkpolitik,rum och makt i tvåspråkiga skolmiljöer) undersöker tvåspråkigheten ur språkpolitisk synvinkel genom studier på en sverigefinsk skola i Sverige och på ett samlokaliserat skolcampus i Finland, där finsk- och svenskspråkiga skolor delar lokaler.

Intresset för ämnet föddes när hon arbetade med sin Pro gradu -arbete som handlade om frågan om varför man i Finland håller skola för svenspråkiga isär helt från finskspråkiga skolor? Debatten hade väckts av Maria Wetterstrand (vars familj var bosatt i Sverige och Finland), som hade undrat varför man inte kunde ha tvåspråkiga skolor såsom man har i Sverige, även i Finland? Den debatten väckte Tuulis intresse och hon började intressera sig för likheter och olikheter i minoritetsställning för sverigefinnar och finlandssvenskar, och hur det kan spegla sig in i skolans värld och vardag genom olika språkpolitiska beslut, som påverkar verksamheterna på olika sätt. Då hon hade gjort sin Pro gradu, blev det naturligt för henne att fortsätta på spåret kring detta. Det ledde till arbetet med avhandlingen, som initierades genom en fältstudie.

Hon genomförde sin studie på två olika ställen, en sverigefinsk skola och ett samlokaliserat skolcampus i Finland, där finsk- och svenskspråkiga skolor delar lokaler. Skillnaden mellan skolornas pedagogik är tydlig: i Finland är svenskspråkig skola enspråkig i sin undervisning, i Sverige undervisar man på två språk ända fram till årskurs 9, även om det minskar med undervisning på finska mot högre klasser.

Hon gjorde en etnografisk fältundersökning med intervjuer av både barn och vuxna. Metoden var att närvara under 2 månaders tid på plats och observera vardagen i skolan. Hon undvek att gå in i rollen som lärare, eller hjälplärare, utan höll sig i bakgrunden. För att få fruktsamma intervjuer med barn, använde hon metoden där barnen fick fotografera för de intressanta händelser och situationer. Fotografierna var utgångspunkten för hennes intervjuer med barnen och det upplevde hon som en bra hjälp till att hitta de brinnande punkterna kring hur barnen resonerade kring de olika språken och hur värderingen av språken syntes i vardagliga situationer på skolan. Tuuli intervjuade även de vuxna om hur det är att arbeta på en tvåspråkig skola (I Sverige).

Arbetet gav insikt på hur de språkpolitiska besluten formar skolorna olika. I Finland är man rädd om svenskan status och räds för att om man blandar språken i skolan, så kommer finlandssvenskan bli ett blandspråk, halvspråk. Man månar om minoritetsspråket och vill hålla den isär från finskan. Detta har i skolans värld lett till att tala finska på en finlandssvensk skola inte är så uppskattat. Numera har man livlig diskussion om inte det vore möjligt att ha tvåspråkiga skolor även i Finland, för att skapa mer jämlikhet mellan språken även på skolgården och stöda även de två- och flerspråkiga elevernas identitet och språkinlärning.

I den sverigefinska skolan upptäckte hon att svenskan tog över när det gällde hur språket värderades i skolans vardagliga miljöer. Eleverna använde svenskan som maktspråk i förhandlingar och finska språkets värde upplevdes mindre än svenskans. Mest tyckte man att finskan är värdefullt för att kunna hålla kontakt med släkten och om man eventuellt skulle flytta till Finland och arbeta där. (Man ansåg inte att man kunde ha nytta av finskan i arbetslivet i Sverige!) Trots gediget arbete från lärare, verkar majoritetsspråket få mer plats i barnens värld. Vad som kan vara en anledning till att man nedvärderar finskans betydelse, hänger troligen ihop med minoritetens historia och dess upplevelser av diskriminering, men också i att i Sverige finns en tydlig språkpolitisk strävan efter enspråkighet i samhället.

Hur kan man då påverka så att värdesättningen av finskan skulle öka? Tuuli svarar att här finns mycket att göra och det är viktigt att diskutera frågorna offentligt. Här kommer de skolpolitiska beslutens och diskussionens betydelse in. I Sverige har marknadspolitiken stor inverkan på hur skolorna drivs. När det är fråga om friskolorna, blir det en utmaning att konkurrensen blir stor av andra skolor.

Hur kan man då förändra situationen på skolgården med olika värderingar på språk?

Språk, makt och plats hänger ihop. I den lilla världen på skolgården läggs grunden till förståelsen av vilken betydelse språken har, vilken identitet som gynnas och varför. Där enas vi, Tuuli och jag, om hoppet om framtiden. Det finns pedagogiska möjligheter att arbeta med hur barnen värderar språken, man kan göra de delaktiga och diskutera språkpolitik med barnen! De förstår mycket väl maktbalanser och hur man använder språket i förhållande till varandra. Man bör alltså involvera barnen i en kritisk diskussion om språklig vardag och maktstrukturer. Man kan reparera och bygga upp, det går att åtgärda en del av bristerna som finns idag.

Tuuli upplever att motivationen till hennes forskning kommer just av att ha möjligheten att lyfta fram viktiga diskussionsämnen i samhället och ge nya perspektiv på saker som berör oss alla. Sedan är själva forskningen belönande då den ökar kunskapen, liksom man kan lägga bitar till ett gemensamt pussel.

På min fråga om hon har själv erfarenhet av tvåspråkighet, så berättar hon att hon under uppväxten varit i hos familjedagbarnvårdare som talade svenska. Hon har därmed med uppväxten fått en positiv anknytning till svenska språket och idag använder hon svenskan som sitt arbetsspråk och även mycket i privata sammanhang. Hon tror själv att uppväxtens positiva referenser till svenskan har påverkat hennes val av intresseområdet.

Jag frågar också om hur hennes forskning har tagits emot och hon svarar att när det är fråga om språkpolitisk forskning så väcker ju det så klart reaktioner. I Finland har hon delvis fått kritiska mothugg, men också en del uppbyggliga samtal. Hon önskar att få mer respons i framtiden, då hennes avhandling nyligen blivit klar (Oktober 2020) så hon hoppas kunna få diskutera slutsatserna mer även i framtiden.