Arkivets publikationer
Sedan 1985 har arkivet samlat sverigefinska berättelser, livsminnen och bilder. Tanken har varit att aktivera vanliga människor att skriva om sina egna erfarenheter. På det viset har vi samlat in arbetarnas och minoritetens historia från människornas egna perspektiv. En mycket viktig uppgift har varit att undersöka på vilket sätt sverigefinländarna har kunnat överföra sitt kulturarv och det finska språket till de nya generationerna.
HITSIKISSA HIIPII UNIIN – Ruotsinsuomalaisten metallityöläisten kertomuksia pakkosulautuksen vuosilta
På svenska ca Om natten smyger svetsloppan in i sömnen. Sverigefinska metallarbetarnas berättelser från tvångassimilationens tidevarv.
Här kan du läsa Hitsikissa hiipii uniin
På svenska ca Om natten smyger svetsloppan in i sömnen. Sverigefinska metallarbetarnas berättelser från tvångassimilationens tidevarv.
Här kan du läsa Hitsikissa hiipii uniin
LUOKAN KYNNYKSEN YLI – ruotsinsuomalaiset kirjoittavat kouluhistoriaa
Övers. ca Över klasströskeln, sverigefinnarna skriver skolhistoria. Sådant här material har även utnyttjats i det av Sverigefinländarnas anordnade utställningen ”Mötet”, som handlar om första och andra generationens erfarenheter, bl.a. om skolliv
Här kan du läsa Luokan kynnyksen yli
Övers. ca Över klasströskeln, sverigefinnarna skriver skolhistoria. Sådant här material har även utnyttjats i det av Sverigefinländarnas anordnade utställningen ”Mötet”, som handlar om första och andra generationens erfarenheter, bl.a. om skolliv
Här kan du läsa Luokan kynnyksen yli
MAN KAN VARA TVÅLÄNDARE OCKSÅ – Sverigefinnarnas väg från tystnad till kamp
Boken publicerades av arkivet år 1994. Redaktörer var Markku Peura och Tove Skutnabb-Kangas.
I bokens förord skrev sociolog Rita Liljeström om rapportens betydelse:” Boken dokumenterar den språkpolitiska konfrontationen ur ett sverigefinskt perspektiv och testar därmed svenska institutioners flexiblitet och gränser… Styrkan i rapporten ligger i granskningen av svensk skola med minoritetsblick och i förmedlingen av relevant finsk sociologisk forskning, som dessvärre är alltför litet känd i Sverige.”Boken grundar sig forskningsprojektet ”den sverigefinska skolfrågan”, som var ett uttryck för strävan att beskriva forskning från minoritetsperspektiv, dvs. vara sådan alternativforskning som sverigefinnarna själva kunde använda i sin kamp. Det var fortsättning till traditionsprojektets slutrapport ”Luokan kynnyksen yli” (över klasströskeln)
Här kan du läsa Man kan vara tvåländare också
Boken publicerades av arkivet år 1994. Redaktörer var Markku Peura och Tove Skutnabb-Kangas.
I bokens förord skrev sociolog Rita Liljeström om rapportens betydelse:” Boken dokumenterar den språkpolitiska konfrontationen ur ett sverigefinskt perspektiv och testar därmed svenska institutioners flexiblitet och gränser… Styrkan i rapporten ligger i granskningen av svensk skola med minoritetsblick och i förmedlingen av relevant finsk sociologisk forskning, som dessvärre är alltför litet känd i Sverige.”Boken grundar sig forskningsprojektet ”den sverigefinska skolfrågan”, som var ett uttryck för strävan att beskriva forskning från minoritetsperspektiv, dvs. vara sådan alternativforskning som sverigefinnarna själva kunde använda i sin kamp. Det var fortsättning till traditionsprojektets slutrapport ”Luokan kynnyksen yli” (över klasströskeln)
Här kan du läsa Man kan vara tvåländare också
GÖTAJOEN JENKKA
Handlar om dansmusikens betydelse för den sverigefinska identiteten. Vi följer författaren Pekka Suutari när han besöker Göteborgs uteställen, lyssnar på musik och intervjuar festfolket. Finska musikarkivet har publicerat boken digitalt. Läs den här (OBS: stor fil)
Handlar om dansmusikens betydelse för den sverigefinska identiteten. Vi följer författaren Pekka Suutari när han besöker Göteborgs uteställen, lyssnar på musik och intervjuar festfolket. Finska musikarkivet har publicerat boken digitalt. Läs den här (OBS: stor fil)
SARJAKIVAA!
Sverigefinnarnas språk- och kulturförening i Uppsala, Rusukki, anordnade i oktober 2022 en virtuell workshop för revitalisering av det finska språket. Familjer från olika delar av Sverige samlades en kväll för att teckna serier tillsammans. Boken Sarjakivaa! Serier tecknade av sverigefinska barn från en virtuell workshop i språkrevitalisering för det nationella minoritetsspråket finska samlar nu resultaten. I boken ingår 14 serier tecknade av 11 sverigefinska barn, kommenterade av etablerade sverigefinska och finländska serietecknare. Därutöver innehåller boken tips och forskningsbaserad kunskap för alla som är intresserade av att anordna likadana virtuella evenemang i språkrevitaliseringssyfte. Boken har redigerats av Maarit Jaakkola och Leena Huss, och de professionella serietecknare som medverkar är Ainur Elmgren, Henri Gylander, Jenny Hannula, Markku Huovila, Kaisa Leka, Milla Paloniemi och Emma Åstrand. Läs boken här!
Sverigefinnarnas språk- och kulturförening i Uppsala, Rusukki, anordnade i oktober 2022 en virtuell workshop för revitalisering av det finska språket. Familjer från olika delar av Sverige samlades en kväll för att teckna serier tillsammans. Boken Sarjakivaa! Serier tecknade av sverigefinska barn från en virtuell workshop i språkrevitalisering för det nationella minoritetsspråket finska samlar nu resultaten. I boken ingår 14 serier tecknade av 11 sverigefinska barn, kommenterade av etablerade sverigefinska och finländska serietecknare. Därutöver innehåller boken tips och forskningsbaserad kunskap för alla som är intresserade av att anordna likadana virtuella evenemang i språkrevitaliseringssyfte. Boken har redigerats av Maarit Jaakkola och Leena Huss, och de professionella serietecknare som medverkar är Ainur Elmgren, Henri Gylander, Jenny Hannula, Markku Huovila, Kaisa Leka, Milla Paloniemi och Emma Åstrand. Läs boken här!