Forskning
Den första sociologiska avhandlingen om sverigefinländarna publicerades på 1960-talet. Forskaren Vilho Koiranen i sin avhandling om finnarnas assimileringsprocess i Sverige (Suomalaisten Siirtolaisten Sulautuminen Ruotsissa. Sosiologinen Tutkimus Ruotsiin Vuosina 1945-1959 Muuttaneiden Suomenkeilisten Siirtolaisten Kultuurin Muutumisesta) kom i den slutsatsen att på grund av finnarnas arbetarklassbakgrund kommer de att vara en marginalgrupp i det svenska samhället. Hans uppskattnig av dåvarande läget stämde relativt bra. Andra generationen av sverigefinländarna assimilerades fort och de blev försvenskade finnar. Grunden till sverigefinländarnas fördelning och polarisering skapades åren efter andra världskriget.
Idag ser perspektivet annorlunda ut. Ungdomarna får intryck av många olika kulturer samtidigt och de blir två- eller flerspråkiga. Pirjo Janulf i sin avhandling Kommer finskan i Sverige att fortleva? (Stockholm 1998) kommer till den slutsatsen att sverigefinländarna kan inte påverka assimilationen. Majoritetssamhällets tryck är för stor och både de sverigefinska organisationer och de sverigefinska skolorna är för svaga för att motstå denna utveckling.
Betydande forskare, som har undersökt det sverigefinska kollektivet är bl.a. Tove Skutnabb-Kangas, Pertti Toukomaa, Jarmo Lainio, Taisto Hujanen, Magdalena Jaakkola, Markku Peura, Maija-Liisa Pynnönen, Satu Gröndahl, Leena Huss, Liisa Palo-Bengtsson, Sirkka-Liisa Ekman, Olli Kuure, Tarja-Liisa Leiniö, Erkki Virta, Pekka Suutari, Eric de Geer, Erling Wande, Birger Winsa, Kari Lasonen, Raimo Rönnholm, Sven Alur Reinans, Risto Laakkonen, Karmela Liebkind, Maijaliisa Jokinen, Raija Kangassalo, Hanna Snellman, Marja Ågren, Mirja-Liisa Lukkarinen Kvist, Lotta Weckström, Maud Wedin. En del av dessa forskarnas böcker, artiklar och avhandlingar finns i Sverigefinländarnas arkivs referensbibliotek i Eskilstuna stadsarkiv eller kontoret i Stockholm.
Sverigefinländarnas historia har publicerats i en tre-delad bokserie Finnarnas historia i Sverige från medeltid till nutid. Författaren till de två första delarna är Kari Tarkiainen. Tredje delen har flera författare och redaktören är professor Jarmo Lainio. Åbo migrationsinstitutet har publicerat verket Suomalaiset Ruotsissa (Finländarna i Sverige) (Turku 2000), där författarna är Jouni Korkeasaari och Kari Tarkiainen. Det senaste avhandlingen är Maud Wedins Den skogsfinska kolonisationen i Norrland (Finnbygdens förlag, Falun 2007)
Projekt:Forskning
Sverigefinländarnas Arkiv påbörjade i oktober ett projekt för att kartlägga forskning om Sverigefinländarnas liv. Under fördjupningsfasen av projektet har projektledaren Sarianna Kranz gjort intervjuer, som vill lyfta fram ny forskning och ämnen den tar upp, samt berätta om några som redan under längre tid verkat inom forskningsområdet. Syftet är att få en fördjupad kunskap om var och vilken forskning har utförts, och också lära känna några de som verkat inom området.
Databaser
Böcker
Boglárka Straszer: Ungerska för rötternas skull
Tarmo Ahonen: Finska arbetare minns och berättar
Cummins Jim: Flerspråkiga elever – effektiv undervisning i en utmanande tid. ISBN:9789127818750
Sverigefinländarnas arkivs publikationer
Mailis Tammi: Hundra trappsteg till utfraktsbryggan, Stockholm 2007
Rapporter från Sverigefinska Delegationen
Minoritetspolitiskt bokslut 2010-2014
Puhutaanko suomea?
Ska vi tala finska?
Sverigefinnarnas-och-finska-språket-1
Tio sätt att stärka barn och unga 2014
Våga vara minoritet
Förstudie språkcenter för finska och meänkieli
Human Rights Challenges in Sweden 2014
Lost Momentum – Minority Voices on the Implementation of Minority Rights in Sweden 2016
Marginalized and ignored
Mer information på Sverigefinska Delegationens hemsida
