Sverigefinländarna
Finsktalande individer, familjer och grupper har flyttat mellan finska och svenska områden i flera hundra år. Finnar har bott på denna sida av Östersjön sedan Finland blev en del av Sveriges rike på 1100-talet. Vi delade land, kyrka, regent samt lagar och ordningar fram till 1809. Därefter har rörelsen mellan länderna fortsatt av naturliga skäl. Särskilt bör man omnämna den stora migrationsvågen från Finland på 1960- och 1970-talet.
Skogsfinnarna
I omgångar har inflyttningen från Finland till Sverige varit större, som tex i slutet av 1500-talet då många av de så kallade skogsfinnarna flyttade hit för att bedriva svedjebruk.
Skogsfinnarna letade efter en plats med god tillgång på granskog. Där kunde de bedriva sitt storskaliga svedjande och odla sin särskilda svedjeråg. Efter hand övergick de alltmer till åkerbruk. De livnärde sig även på boskapsskötsel, jakt och fiske.
Skogsfinnarnas inflyttning avtog efter hand och upphörde vid 1600-talets mitt. Vid århundradets slut hade skogsfinnarna koloniserat stora delar av skogsmarkerna i Sverige och Norge, från Gästrikland i öster till Telemark i väster, från Tiveden i söder till södra Lappmarken i norr.
Miljoner norrmän och svenskar är idag ättlingar till dessa skogsfinnar. Den skogsfinska kulturen har lämnat spår till vår tid i form av rökstugor, bastur, rior, ortnamn, mattraditioner, sägner med mera i våra olika finnskogsområden. I Sverige är skogsfinnarna en historisk del av den nationella minoriteten sverigefinnar. I Norge är skogsfinnarna egen nationell minoritet.
Krigsbarnen
Under andra världskriget evakuerades omkring 70 000 barn från Finland till Sverige. Man ville skona barnen från kriget och många av barnen blev permanent kvar i Sverige, även efter att kriget avslutats.
Den stora migrationsvågen under 1960- och 1970-talen
En annan stor flyttvåg var också den så kallade stora migrationsvågen under 1960- och 1970-talen då många finländare kom till Sverige för att arbeta i den svenska industrin.
Handelsrelationerna mellan länderna har alltid varit starka och Sverige är fortfarande idag ett av Finlands viktigaste exportpartners. År 2005 skrev Lars Fredrik Andersson, institutionen för ekonomisk historia, i sin avhandling från Umeå Universitet att de ekonomiska banden mellan Sverige och Finland aldrig varit starkare än nu. Orsaken är handel och sjöfart efter år 1945.
Nationell minoritet
Idag är sverigefinländarna tillsammans med samer, tornedalingar, romer och judar en av Sveriges nationella minoriteter. Det betyder bland annat att varje minoritet, enligt lag, har rätt att tala och värna om sitt eget språk. Statuesen som nationell minoritet fick sverigefinländarna år 2000.
Sverigefinländarna har en egen flagga och en egen högtidsdag den 24 februari som var Carl Axel Gottlunds födelsedag. Carl Axel Gottlund var en finländsk folklivsforskare och grundade den först finska föreningen i Sverige år 1830. Föreningen skulle befrämja det finska språket och litteraturen.
Sverigefinländarnas flagga är ritad av Andreas Ali Johansson.
Förvaltningskommuner
I Sverige finns förvaltningsområden för finska. I anknutna kommuner – och i de regioner de tillhör – har finsktalande invånare förstärkta språkliga rättigheter, så som rätt att använda finska i kontakt med myndigheter. Sverigefinnar har också rätt till äldreomsorg och förskola på det finska språket.
Webbplatsen minoritet.se har en uppdaterad lista över finska förvaltningsområden i Sverige.
Statistik
År 2017 beställde Sisuradio, den finska delen av Sveriges radio, statistik över personer med finländsk bakgrund från SCB. Statistiken innefattade då personer som antingen:
1. är födda i Finland
2. har minst en förälder som är född i Finland eller
3. har minst en far/morförälder som är född i Finland.
När man tittade på dessa 3 generationer uppgick siffran till 720 000 personer.
Idag finns det även en 4e generation av sverigefinländare. Siffran kan således förväntas vara ännu större än år 2017 då Sisuradio begärde ut statistiken.
Det finska språket i Sverige
Man beräknar att ca 200000-250000 personer boende i Sverige har finska som sitt modersmål.
Fram till 1990-talet fanns det relativt gott om kommuner som erbjöd tvåspråkig skolundervisning på finska och svenska. Men i början av 1990-talet förändrades situationen och under de senaste 20 åren har försämringen fortsatt. Undervisning på finska är numera möjlig i ett fåtal sverigefinska skolor och i ett fåtal kvarvarande kommunala tvåspråkiga klasser.
Många andra, tredje och fjärde generationers sverigefinländare har tappat bort det finska språket. Detta leder till hack i familjehistorien då kommunikation med äldre generationer så som far-och morföräldrar blir svårare eller kanske t.o.m helt omöjlig. På så vis skärs de nya generationerna av sverigefinländare loss från sina rötter.
https://www.umu.se/nyheter/okat-ekonomisk-utbyte-mellan-sverige-och-finland-_5841071/
https://sverigesradio.se/artikel/6638397
https://www.minoritet.se/finska-spraket-i-sverige
https://riksarkivet.se/motkallorna/finska-krigsbarn
https://liu.se/forskning/nya-hem-i-sverige
