20201209 – Intervju med Tuire Liimatainen

Projekt Forskning, kartläggning om forskning kring sverigefinländarna, har kommit in i en ny fas då jag som projektledare har börjat intervjua forskare som gör ny forskning om ämnet. Det är intressant att möta olika forskare och deras perspektiv på sverigefinländare som en minoritetsgrupp.

Under förra veckan 25.11.2020, mötte jag Tuire Liimatainen från Helsingfors Universitet. Hon undersöker hur erkännandet som Nationell Minoritet och hur minoritetspolitiken under 2010-talet har påverkat representationer av sverigefinskhet på individ, grupp- och samhällsnivå. Hon har undersökt kampanjer i sociala medier och aktivism under 2010-talet.

Den centrala frågan för hennes forskning har varit vilka nya inslag det har tillkommit i diskussioner om vad det betyder att vara sverigefinne?

Hon har funnit att minoritetspolitikens förändring också förändrar betydelsen av att vara finskhet i Sverige, det verkar ske en ny förhandling av positionen och representationen av att vara sverigefinne. Betydelsen är rörlig och förändras ständigt, och tillsammans med förändringen av lagen har nya politiska krav uppstått också i minoritetsgruppen. Forskningen undersöker hur gruppen uppfattar sin nya ställning och hur man positionerar sig i diskussioner om den nya identiteten.

Hon har studerat kampanjer på sociala medier: #Stoltsverigefinne (Sverigefinska Ungdomsförbundet), Våga finska (Sisuradio), och aktivistgrupper ”Stockholmsgerillan” ( Tukholman sissit ) och ”Göteborgsgerillan” ( Göteborgin sissit ). Hon har funnit att inuti grupperna, möts sverigefinnar från olika generationer, vilket gör hennes material unikt. Mötet är viktigt för att upprätthålla kontinuiteten mellan generationerna, då det är lätt att den första generationens erfarenheter tonar bort och försvinner i historien. Det märks att de yngre hörs mer just på de sociala media grupper hon har undersökt.

Hennes forskning som blir klar under våren 2020 får vi läsa mer om hennes analys om den nya sverigefinska grupperingens relation till tidigare generationers syn på sverigefinskhet, men framförallt om hur den nyare diskussionen förs och vad den ger för bild av hur sverigefinländare där ser på sig själva som minoritet och vilka minoritetsfrågor som lyfts fram genom olika grupper.

Jag lyssnar på Tuire och tycker det kommer att bli spännande att ta del av hennes slutsatser och analyser. Det är uppenbart att betydelsen av vad det betyder att vara en sverigefinländare är i en ny rörligare fas tack vare de förändringar i lag som kom till genom Minoritetslagen (2000) och Språklagen (2010). Intressant är också att hon undersökt det som händer i Sociala medier, då det är ett nytt område där sverigefinskhet uttrycks!

/ Sarianna Kranz Projektledare