Anoo Niskanens examensarbete om religiös identitet hos första, andra och tredje generationens sverigefinnar

Anoo Niskanens examensarbete “Joskus rajaton rikkoo rajan – Ibland bryter den gränslösa gränsen”: Religiös identitet hos första, andra och tredje generationens sverigefinländare

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka olika religiösa inriktningar som finns bland sverigefinländare idag och vilken religiös bakgrund de har. Ett annat syfte har varit att ta reda på om religionen spelar en primär eller en sekundär roll för identiteten jämfört med kultur och språk hos sverigefinländare, och om det finns skillnader i den religiösa identiteten hos första, andra och tredje generationens sverigefinländare, samt hur dessa förmodade skillnader kan förklaras. En annan målsättning med denna studie har varit att undersöka hur religiositet uttrycks hos första, andra och tredje generationens sverigefinländare genom religiös praktik.

Det teoretiska ramverket består av Nancy T. Ammermans and Lori Peeks teorier om religiös identitet and Thomas Hylland Eriksens and Fredrik Barths teorier om gränsdragningsprocesser.

Denna studie visar att det finns en stor mångfald vad gäller religiösa inriktningar bland sverigefinländarna och att även deras religiösa bakgrund skiftar. Resultatet av denna studie visar att religiös tro tycks vara viktigare för identiteten för första generationens sverigefinländare jämfört med andra och tredje generationen. En av förklaringarna skulle kunna vara att sverigefinländare av andra och tredje generationen är mer assimilerade i det sekulära, svenska samhället och även att andra och tredje generationens invandrare har en mer otydlig identitet och att de i vissa fall kan bli etniska eller religiösa anomalier.

Trots mångfalden vad gäller religiösa inriktningar, visar studien att det även finns likheter, i synnerhet bland första generationens sverigefinländare. Första generationen tycks vara mer konservativ vad gäller bibeltolkning och religiösa värderingar, exempelvis. Ett av skälen kan vara att finsktalande präster från Finland, som arbetar inom Svenska kyrkan, har en bakgrund inom väckelserörelsen, som har haft stark påverkan på Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Denna studie visar också att det finns ett levande och aktivt religiöst liv bland sverigefinländare idag, trots att assimilationstycket har varit stort.

Nyckelord [sv]
Religiositet, kultur, språk, nationella minoriteter, mångfald, anomali, generationer, sverige-finländare, sverigefinnar, assimilering, väckelserörelser, Nancy T. Ammerman, Lori Peek, Thomas Hylland Eriksen, Fredrik Barth

Länk till examensarbetet på DIVA

Länk till examensarbetet hos Sverigefinländarnas Arkiv