Arvet

Beställ utställningen

Du kan beställa utställningen till din kommun genom att kontakta oss på Sverigefinländarnas arkiv

Utställningen först ut i Västerås

Arvet är en vandringsutställning som visades för första gången i Västerås år 2011. Därefter har Arvet turnerat runt i Sverige och visats på tiotals olika platser eller orter. I bild och text berättar utställningen om andra och tredje generationens sverigefinnar – en grupp med över en halv miljon invånare! Dessa är födda eller uppvuxna i Sverige men har finsk bakgrund. Utställningen Arvet innehåller drygt trettio intervjuer och tjugo roll-ups. Via intervjuerna och deras rubriker, bilderna och citaten på roll-upsen framträder utställningen bakgrundstanke och tema. Du hittar utställningskatalogen här.

Arvet har visats på bibliotek, museum , kommunhus, kulturhus och medborgarkontoret. Utställningen kräver ett utrymme på ca 20-25 kvm . På flera orter utökas utställningen till att även omfatta de ungas röster i form av barn och ungas verk såsom målningar, fotografier, berättelser och filmer. Vid vernissagerna uppträder framstående sverigefinska artister. Med andra ord är det här en utställning som både kan förändras och anpassas och som är inkluderande. Vad handlar utställningen om? Huvudtemat är sverigefinnars möjlighet att föra vidare sitt språk och sin kultur till nästa generation. Utställningen berättar om språket, identiteten och den nya sverigefinska kulturen.

Utställningens signumbild, gjord av Markku Huovila, ger en ledtråd till temat samtidigt som bilden förenar utställningen namn och bild och gör dem till ett. Ordet arvet på finska syftar tillbaka till det, som det så länge varit tyst om; förlusten av ett språk och en identitet. Utställningen lyfter även upp motståndet mot och den nya sverigefinskheten tillsammans med samhällspolitiska tongångar och förändrade attityder i samhället.

I en av utställningens många berättelser finns Tanja Lorentzons historia om hur hon genom sin pjäs Mormors svarta ögon valde att konfrontera sin bakgrund. För tusentals åskådare berättade hon om hur hon som barn tvingats lämna bort sitt ena språk och om hur den förlusten påverkat henne genom hela livet. Med i utställningen finns också sverigefinska påverkare från tvåspråkig media, teater och minoritetsskolor, t.ex. Nya finska teatern och kulturtidskriften Sheriffi.

Även flertalet konstnärer och nya talanger på en rad olika områden delar med sig av sina historier. Genom intervjuerna framträder det att finskhet ses som någonting positivt i Sverige. Exempelvis har konstnären Anton Wireaus använt sig av sin finska bakgrund i skapandet av konstbastun ”Löylyns ande”.

Tvåspråkighet ses numera också som en merit i kommuner och i arbetslivet. Skapandet av de finska förvaltningskommunerna har också fört med sig många bra saker. Arto Pajuvirta, kommunikatör för finska i förvaltningsområdet Västerås, berättar om olika metoder att fånga upp andra- och tredje generationens unga sverigefinnar och ge dem en möjlighet att vara med och påverka. Utställningen bidar till att förändra den traditionella synen på sverigefinnar som arbetarklass och visa att sverigefinnarna i verkligheten finns överallt i samhället och i alla olika roller och positioner. Inom en rad olika områden har sverigefinnar också nått oväntat stora framgångar. Utställningen kan beställas via sverigefinländarnas arkiv. Kontakta oss här.

Arvet – De Ungas Röster

De ungas röster är en sidoutställning till Arvet. På de orter där Arvet ska visas kan man välja att inkludera denna del som ger utställningen en lokal prägel och aktiverar sverigefinska barn och unga på orten att skapa kring ett och samma tema samt ger dem en unik möjlighet att få ställa ut sin verk för publik. 

Tilläggsintervjuer till Arvet-utställningen under åren 2011-2017

Utställningskatalog

Länk till utställningskatalogen

Artiklar om Arvet

Professor Laila Niklasson har skrivit en artikel om Arvet utställningen till antologin Unity in diversity. European Perspectives on Borders and Memories
Du kan läsa artikeln här