Vandringsutställningar
Sverigefinska Arkivet har anordnat olika vandringsutställningar som turnerat runt i Sverige. Är du intresserad av att visa utställningen i just er utställningslokal kan du kontakta oss!
ARVET
Arvet är en vandringsutställning som visades för första gången i Västerås år 2011. Därefter har Arvet turnerat runt i Sverige och visats på tiotals olika platser eller orter.
I bild och text berättar utställningen om andra och tredje generationens sverigefinnar – en grupp med över en halv miljon invånare! Dessa är födda eller uppvuxna i Sverige men har finsk bakgrund.
Utställningen Arvet innehåller drygt trettio intervjuer och tjugo roll-ups. Via intervjuerna och deras rubriker, bilderna och citaten på roll-upsen framträder utställningen bakgrundstanke och tema.
Du hittar utställningskatalogen här.
Arvets har visats på bibliotek, museum , kommunhus, kulturhus eller medborgarkontoret. Utställningen kräver utrymme ca 20-25 kvm . På flera orter utökas utställningen till att även omfatta de ungas röster i form av barn och ungas verk såsom målningar, fotografier, berättelser och filmer. Vid vernissagerna uppträder framstående sverigefinska artister. Med andra ord är det här en utställning som både kan förändras och anpassas och som är inkluderande.
Vad handlar utställningen om? Huvudtemat är sverigefinnars möjlighet att föra vidare sitt språk och sin kultur till nästa generation. Utställningen berättar om språket, identiteten och den nya sverigefinska kulturen.
Utställningens signumbild, gjord av Markku Huovila, ger en ledtråd till temat samtidigt som bilden förenar utställningen namn och bild och gör dem till ett. Ordet arvet på finska syftar tillbaka till det, som det så länge varit tyst om; förlusten av ett språk och en identitet. Utställningen lyfter även upp motståndet mot och den nya sverigefinskheten tillsammans med samhällspolitiska tongångar och förändrade attityder i samhället.
I en av utställningens många berättelser finns Tanja Lorentzons historia om hur hon genom sin pjäs Mormors svarta ögon valde att konfrontera sin bakgrund. För tusentals åskådare berättade hon om hur hon som barn tvingats lämna bort sitt ena språk och om hur den förlusten påverkat henne genom hela livet.
Med i utställningen finns också sverigefinska påverkare från tvåspråkig media, teater och minoritetsskolor, t.ex. Nya finska teatern och kulturtidskriften Sheriffi.
Även flertalet konstnärer och nya talanger på en rad olika områden delar med sig av sina historier. Genom intervjuerna framträder det att finskhet ses som någonting positivt i Sverige. Exempelvis har konstnären Anton Wireaus använt sig av sin finska bakgrund i skapandet av konstbastun ”Löylyns ande”.
Tvåspråkighet ses numera också som en merit i kommuner och i arbetslivet. Skapandet av de finska förvaltningskommunerna har också fört med sig många bra saker. Arto Pajuvirta, kommunikatör för finska i förvaltningsområdet Västerås, berättar om olika metoder att fånga upp andra- och tredje generationens unga sverigefinnar och ge dem en möjlighet att vara med och påverka.
Utställningen bidar till att förändra den traditionella synen på sverigefinnar som arbetarklass och visa att sverigefinnarna i verkligheten finns överallt i samhället och i alla olika roller och positioner. Inom en rad olika områden har sverigefinnar också nått oväntat stora framgångar.
Utställningen kan beställas via sverigefinnländarnas arkiv. Kontakta oss här.
KONSTBASTUN
Konstbastun är ett mobilt konstverk skapat av konstnären Anton Wiraeus. Bastuns och Konstens ande förenar människor och för dem närmare varandra.
Verket består alltså av en mobil bastuvagn som turnerar runt i Sverige.
Verket diskuterar också frågan om vilka som har rätt till att ta plats i det offentliga rummet.
En bok om konstbastun gavs ut 2016 den heter Bastu anden/Löylyn henki.
Följ konstbastun på Facebook eller Instagram för att få reda på var konstbastun dyker upp nästa gång!
MÖTET MELLAN SVERIGE OCH FINLAND
År 2007 producerade Sverigefinländarnas arkiv en vandringsutställning om mötet mellan den finska och den svenska kulturen i Sverige. Dessa två länder är så lika på många sätt, men ändå finns det ganska stora kulturella skillnader. Vår ambition är att synliggöra den sverigefinska minoriteten och i synnerhet arbetsinvandringen från Finland till Sverige efter andra världskriget.
Vi har också velat lyfta upp de finska kvinnornas arbetsinsatser i det svenska arbetslivet. De finska kvinnorna arbetade i större utsträckning utanför hemmet än sina svenska systrar. Både på gott och ont. Den ekonomiska självständigheten fick de betala med dålig hälsa. Ofta var arbetsuppgifterna tunga och enformiga. De finska kvinnorna var också gränsöverskridande och kunde pendla mellan de två kulturerna. De hade också lättare att anpassa sig till det svenska samhället. Ganska ofta gifte de sig med en svensk man. Samtidigt gifte sig få finska män med svenska kvinnor.
En viktig del av utställningsmaterialet består av finländarnas livsberättelser från olika yrkesområden. Dessa berättelser finns bevarade i Sverigefinländarnas arkiv.
