Statistik

 

Hur många är vi?

Statistik om sverigefinländare
Av Erkki Vuonokari
2017-03

SVERIGE HAR INTE ALLTID VARIT ETT INVANDRINGSLAND
Historiskt sett har Sverige inte alltid varit ett invandringsland. Fram till 1930 var det fler som utvandrade från Sverige än som invandrade. Under andra halvan av 1800-talet och de första årtiondena av 1900-talet skedde en massutvandring av svenskar på grund av de svåra förhållandena i Sverige med bland annat hög arbetslöshet och för få bostäder. Totalt lämnade 1,4 miljoner personer landet mellan 1860 och 1930. År 1930 fanns i Sverige knappt 10. 000 personer födda i Finland. Års 1950 var antalet i Finland födda människor 45.000 och år 1980 hade antalet stigit över 250.000 människor.

DUBBELT MEDBORGARSKAP
Många finlandsfödda människor har bytt medborgarskap. Redan 1987 fanns det i Sverige 181 194 finländare som blivit naturaliserade. Numera finns det en hel del finnar som har dubbelt medborgarskap. Dubbelt medborgarskap innebär att man är medborgare i två länder på samma gång. Enligt en lag från 2011 får nyblivna svenska medborgare behålla sitt utländska medborgarskap om lagen i det andra landet tillåter det.

Under 1950-och 60-talen fanns det bland dessa finlandsfödda tiotusentals finlandssvenskar. Dessa är människor med svenska som modersmål.
Första generationens finlandssvenskar i Sverige är att jämställda med finlandssvenskarna i Nyland, Åboland, Österbotten och på Åland. Enligt finländsk folkbokföring 2007 var svenska modersmål för 165.000 invånare på finska fastlandet.
Efter kraftiga invandringstoppar åren 1964-1965 och 1969-1970 stabiliserades invandringen på tämligen låg nivå under 1980-talet. Sedan var utvandringen till Finland större än inflyttningen därifrån.

FINLANDSFÖDDA MINSKAR

Under 2000 talet har antalet finlandsfödda minskat i Sverige. År 2000 fanns det i Sverige 195 447 människor som var födda i Finland. Motsvarande siffra var 153 620 år 2016.
Antalet i Finland födda personer har kontinuerligt minskat genom utvandring och dödsfall. Många av sverigefinnarna tillhör numera till andra, tredje eller fjärde generationens sverigefinnar.

Personer i Sverige födda i Finland 2000–2016

UTRIKES FÖDDA I SVERIGE

Antalet och andelen utrikes födda i Sverige har ökat konstant under 2000-talet. I början av perioden var andelen 11,3 procent och i slutet av 2015 var den 17,0 procent. Antalsmässigt motsvarar det en ökning med 672 466 personer eller 67,0 procent.

FLEST ÄR FÖDDA I EUROPA
Gruppen utrikes födda består av personer som kommit till Sverige av olika anledningar och under en lång tid. Det kan vara flyktingar, studenter, arbetskraftsinvandrare, adopterade eller personer som vill förenas med anhöriga. De kommer från olika delar av världen, men nästan hälften är födda i ett annat europeiskt land. Europa följs av Asien och Afrika, med 34 respektive 11 procent av de utrikes födda.

SVERIGEFINNARNAS NYA GENERATIONER
Småningom började man i statistiken kartlägga sverigefinnarnas nya generationer, t ex år 1993 fanns det 209 512 personer av vilka 120 543 var kvinnor och 88 969 män. De som var födda i Sverige med två i Finland födda föräldrar eller en i Finland och en i Sverige född förälder var 2010.886.
På det viset fanns det redan i början 1990-talet lite fler andra generationens sverigefinnar än finlandsfödda.

Invandringen till Sverige har numera under en längre tid varit större än utvandringen och det har medfört att gruppen utrikes födda i landet har ökat. Under 2015 växte gruppen med 72 713 personer, och vid årsskiftet var antalet utrikes födda knappt 1,7 miljoner personer. Det vanligaste födelselandet bland kvinnorna var Finland och bland männen Irak.

De som är födda i Finland är en minoritet bland sverigefinnar.

ANTALET SVERIGEFINNAR BESTÅR AV ÖVER 700 000 MÄNNISKOR
Sveriges radios finska redaktion Sisuradio publicerade på sverigefinnarnas dag den 24 februari 2017 en kartläggning som berättar att det bor 719 179 personer med finsk bakgrund i Sverige i tre generationer. Det är 7,2 procent av Sveriges befolkning.
Personer med finsk bakgrund omfattar både första, andra och tredje generationen. Första generationen är de som är födda i Finland men bor numera i Sverige, och andra generationen är de människor av vilkas föräldrar åtminstone en är född i Finland. Den tredje generationen utgörs av dem som har åtminstone en mor- eller farföräldrar som är född i Finland. Sverigefinska förvaltningsområden har börjat via sin hemsidor publicera antalet sverigefinnar i tre generationer.

KARTAN ÖVER FÖRVALTNINGSOMRÅDEN
Länsstyrelsen i Stockholms län har publicerat kartan över förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska.
Majoriteten av sverigefinnarna är bosatta i det så kallade industribältet från Stockholm över Mälardalen till Göteborg samt på mindre industriorter i Dalarna, Västmanland, Norrbotten och Lappland.

KARTLÄGGNING FRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN
Sisuradio beställde 2017 en statistisk kartläggning om sverigefinnarna från Statiska Centralbyrån. En likadan kartläggning publicerades 2012. Kartläggningarna visar att antalet personer som är födda i Finland, det vill säga första generationen, har minskat jämfört med år 2012, men att den tredje generationen har vuxit med drygt 6 procent jämfört med år 2012.
I sin helhet har antalet personer med finsk bakgrund ökat med 7 500 personer från 2012 till 2016, trots att den första generationen har minskat med cirka 10 000 personer. Lena Lundkvist, befolkningsstatistiker på SCB, förklarar tillväxten med att den tredje generationen hela tiden växer. Den tredje generationen, alltså de som är barnbarn till Finlandsfödda, är numera den största gruppen med finsk bakgrund i Sverige: de är fler än 302 000. Gruppen har vuxit med drygt 6 procent, det vill säga 17 500 personer, sedan år 2012.

STATISTIK FRÅN MIGRATIONSINSTITUTET I ÅBO
Statistik och visuella kartor kan sökas även via Migrationsinstitutet i Åbo. Migrationsinstitutet har t ex publicerat information om sverigefinnarna enligt generationer och ålder 31.12.2008 på följande sätt.
JOUNI KORKIASAARI HAR FORSKAT OM UT- OCH INVANDRINGEN FRÅN FINLAND

SVERIGEFINNARNA I FÖRVALTNINGSOMRÅDENA
Även förvaltningsområdena för finska språket har börjat publicera statistik hur många bor inom deras områden, tex i handlingsplan för Göteborgs förvaltningsområde konstateras:

”Första generationens sverigefinnar i Göteborg är ca 7 000, andra generationens sverigefinnar ca 11 500 och tredje generationens sverigefinnar ca 11 500. Sammanlagt finns det ca 30 000 personer med sverigefinsk bakgrund i Göteborg. I Göteborgs kranskommuner finns ytterligare 19 000 personer med sverigefinsk bakgrund. Definitionen tar dock inte hänsyn till modersmål eller självidentifikation dvs. om man upplever sig som sverigefinne. En del av sverigefinnar tillhör naturligtvis även andra etniska minoriteter t.ex.finska romer och judar.”

Motsvarande beskrivning finns hos Eskilstuna kommuns hemsida:

”I Eskilstuna kommun har vi idag drygt 17 000 personer med finsk anknytning, (födda i Finland eller minst en förälder född i Finland eller minst en mor/farförälder född i Finland), vilket är cirka 17 procent av befolkningen på drygt 100 000 invånare.”

I dagsläget ingår sammanlagt 75 kommuner och 14 landsting/regioner i förvaltningsområdena för samiska, meänkieli och finska.

DET FINSKA FÖRVALTNINGSOMRÅDET
omfattar kommunerna Borlänge, Borås, Botkyrka, Degerfors, Enköping, Eskilstuna, Fagersta, Finspång, Gällivare, Gävle, Göteborg, Hallstahammar, Haninge, Haparanda, Hofors, Huddinge, Håbo, Hällefors, Kalix, Karlskoga, Kiruna, Köping, Lindesberg, Ludvika, Luleå, Malmö, Mariestad, Motala, Norrköping, Norrtälje, Nykvarn, Oxelösund, Pajala, Sandviken, Sigtuna, Skinnskatteberg, Skövde, Smedjebacken, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Sundsvall, Surahammar, Södertälje, Tierp, Trelleborg, Trollhättan, Trosa, Uddevalla, Umeå, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Uppsala, Västerås, Älvkarleby, Örebro, Österåker, Östhammar och Övertorneå.

DET SAMISKA FÖRVALTNINGSOMRÅDET
omfattar kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Berg, Dorotea, Gällivare, Härjedalen, Jokkmokk, Kiruna, Krokom, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen och Östersund.

FÖRVALTNINGSOMRÅDET FÖR MEÄNKIELI
omfattar kommunerna Gällivare, Haparanda, Kalix, Kiruna, Pajala och Övertorneå.

I förvaltningsområdena för finska, samiska och meänkieli ingår också landstingen i Dalarna, Gävleborg, Jämtland, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppland, Västerbotten, Västmanland, Västernorrland, Örebro och Östergötland samt Västra Götalandsregionen.
Även andra kommuner har möjlighet att frivilligt ansöka om att ingå i förvaltningsområden. Regeringen fattar beslut om sådan anslutning efter ansökan av kommun som vill ingå. Ansökan ska ha inkommit till Regeringskansliet senast den 1 april.

FINSKAN SOM MINORITETSSPRÅK
Sedan 1 juli 2009 är svenska officiellt stadfäst som huvudspråk för Sverige och samma lag anger att svenska skall vara officiellt språk för Sverige i internationella sammanhang.
De erkända inhemska minoritetsspråken i Sverige är samiska, meänkieli, finska, romani chib och jiddisch.
Romani chib och jiddisch är så kallade extraterritoriella minoritetsspråk, vilket betyder att de inte är bundna till en viss region eller ett visst område.
Övriga minoritetsspråk har en starkare ställning än de extraterritoriella språken, vilket bland annat yttrar sig i att minoritetsspråkbrukare i vissa kommuner har rätt till myndighetskontakter , förskolor och äldrevård på sitt eget språk.
Akademisk forskning och undervisning kring samtliga fem minoritetsspråk ska enligt lag ske vid minst ett svenskt universitet.
Det Svenska teckenspråket har en ställning som liknar de nationella minoritetsspråken. Älvdalska har på senaste tid börjat ses som ett eget språk]men har ingen officiell status som minoritetsspråk
Det finns ingen språkstatistik, ej heller statistik om etnisk tillhörighet. Därför vet man inte exakt hur många talar eller kan finska i Sverige.
Enligt lingvisten Mikael Parkvall var antalet som kunde 2009 finska på modersmålsnivån cirka 210.000. Många fler kan finska på rimligt nivå. Numera har man även börjat tala mycket mera än tidigare om möjligheter till språkets revitalisering.

HUR MÅNGA ÄR VI?
Det beror på hur man mäter eller redovisar. Man kan ha många olika kategorier genom födelseland, medborgarskap, dubbelt medborgarskap, föräldrarnas födelseland, far – eller morföräldrarnas födelseland, ålder. Resultatet blir även annorlunda om man mäter antalet sverigefinnar eller sverigefinländare.
I den officiella statistiken saknas fortfarande fjärde generationens sverigefinländare.
Alla svåraste är att mäta språkförhållanden. När det saknas språkstatistik måste man oftast hänvisa intervjuundersökningar. Från 1980 har det varit uppgifter från befolkningscentralens register i Finland om språkfördelningen bland de i Sverige bosatta finska medborgarna. Man har även försökt mäta modersmålet genom att ha som utgångspunkt barn med finska som hemspråk eller modersmål i den svenska grundskolan.

Referenser
Språkrådets hemsida (http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/nyheter-2017/2017-02-27-719-179-personer-med-finsk-bakgrund-i-sverige.html)
Sisuradio: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=185&artikel=6638363&utm_source=dlvr.it&utm
Länsstyrelsen i Stockholm
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-och-samhalle/nationella-minoriteter/AFFISCH_2015_minoriteter_tryck.pdf
Göteborgs förvaltningsområde
Handlingsplan för finskt förvaltningsområde. Göteborgs stad.
http://goteborg.se/wps/wcm/connect/53800688-6091-4b62-9fcc-10b9798cc176/Handlingsplan+finskt+forvaltningsomrade.pdf?MOD=AJPERES

Wikipedia
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sverigefinnar#Antal
Sven Alur Reinans, Den finländska befolkningen i Sverige- en statistisk-demokrafisk beskrivning. Finnarnas historia i Sverige 3. Jarmo Lainio (red.)Jyväskylä 1996.
Erik De Geer, den finska närvaron i Mälarregionen. Rapport 2004. http://www.arkisto.org/envision/images/Dokumentarkiv/1.13113%21finska_narvaron%5b1%5d.pdf
https://sv.wikipedia.org/wiki/Finlandssvenskar
https://sv.wikipedia.org/wiki/Dubbelt_medborgarskap