Sverigefinsk identitet 2017-08-13
Språk och identitet
Sverigefinnarnas identitet har varit i en ständig förändring och det är flera faktorer som har påverkat hur den har utvecklats. Mycket har berott på samhällets attityder gentemot finska språket, tvåspråkig undervisning samt sverigefinnarnas möjligheter till två – och flerspråkig undervisning.
Tendenser till mångfalden
Under 1970-talet växte en positiv attityd till mångfalden och tvåspråkigheten. 1976 kom hemspråksreformen och media visade barnprogram på flera språk. Under 1970-och 80-talen skapades finska klasser i de kommunala skolorna. Dessa klasser hade som mål att utveckla aktiv tvåspråkighet.
Allt detta hade en positiv inverkan på finnarnas möjligheter att utveckla en dubbel identitet.
Attityden blir hårdare
Under 1980-talet började antalet finska klasser minska och samhällets attityder mot minoriteter blev hårdare. I flera kommuner förekom skolstrejker och demonstrationer i protest mot nedläggande av finska klasser eller finskspråkig media. Sverigefinnarnas medvetenhet om deras minoritetsställning ökade.
Under 1990-talet fanns de finskspråkiga klasserna kvar i bara några kommuner. Vissa kommuner startade fristående sverigefinska skolor.
Minoritetsreformer
Minoriteter har enligt lagstiftning rätt till minoritetsspråk och inflytande. Sverigefinnarnas möjligheter att behålla sitt språk ökade igen under 2000-talet på grund av minoritetsreformer.
Medvetenheten om rättigheterna ökar tack vare att de 59 förvaltningsområdena som ska värna om det finska språket. I flera kommuner finns det tvåspråkiga samordnare. Antalet finskspråkiga förskolor har ökat under de senaste åren. Sverigefinnarna har även börjat tala mera om deras möjligheter att revitalisera sitt språk.
Positivt är även att sverigefinnarnas nya generationer har börjat lyfta fram deras egen historia via böcker, utställningar och media. Intresset för finsk kultur, i synnerhet finsk musik har ökat. Bland nya generationer finns även många som har hög status inom den svenska musikvärlden.
Det har blivit inne att vara finne.
Lästips
FINNJÄVLAR
Svenska rasbiologer stämplade finnen som lägre stående. Finnar i Sverige har kallats ”det sämsta element, som från främmande land tillföres Sverige”. Språket har förbjudits och stereotyper om finnar är fortfarande vitt spridda.
I Finnjävlar berättar ett 15-tal sverigefinnar om klass och klassresor, diskriminering och motstånd. Om stolthet, skam och kampen för självkänsla.
Det handlar om mammor och pappor som dött i förtid. Om lärare som skrattar åt ditt uttal. Om känslan av att vara utanför. Om att varken vara finne eller svensk – eller både och.
Medverkande:
Susanna Alakoski, Seluah Alsaati, Ivar Andersen, Kristian Borg, Maziar Farzin, Eija Hetekivi Olsson, Nanna Huolman, Andreas Ali Jonasson, Domino Kai, Mats Kolmisoppi, Tuija Nieminen Kristofersson, Lina Puranen, Victoria Rixer, Kaisa Syrjänen Schaal, Zac O’Yeah och Marja Ågren
Red. Kristian Borg (f. 1975) är journalist och förläggare, född och bosatt i Stockholm. Hans föräldrar träffades på Finlandsfärjan och arbetade inom bland annat städ- och restaurangbranschen.
Läs mer hos förlaget
#STOLT SVERIGEFINNE / #YLPEÄ RUOTSINSUOMALAINEN
Boken #Stolt sverigefinne / # Ylpeä ruotsinsuomalainen har tagits fram av Sverigefinska Ungdomsförbundet.
I boken berättar flera unga sverigefinnar om sina erfarenheter och identitet. Boken är en del av ett större projekt som även blivit en resande fotoutställning. Läs mer hos Sverigefinska Ungdomsförbundet
SUOMALAISUUS ON KUIN VAHAKANGAS
Av Lotta Weckström
Läs mer
REPRESENTATIONS OF FINNISHNESS IN SWEDEN
AV Lotta Weckström
Läs mer
Källor
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=185&artikel=6467555
Sverigefinska skolan del 2
http://www.minoritet.se/finska-spraket-i-sverige
http://www.minoritet.se/jord-och-bergsbruk-lockade-till-invandring
http://www.minoritet.se/jord-och-bergsbruk-lockade-till-invandring
http://www.minoritet.se/ungdomar-far-chansen-undersoka-sin-identitet
http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/for-dig-i-skolan/sprak-for-dig-i-skolan/barns-sprakliga-rattigheter.html