Om Sveriges minoritetspolitik och lagstiftning
Av Erkki Vuonokari
Stockholm 2018-11-08
Sveriges minoritetspolitik och ramkonventioner
Bakgrunden för Sveriges minoritetspolitik under 2000-talet är två internationella konventioner. Den ena är Den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk och den andre är Ramkonventionen till skydd för nationella minoriteter. ( Se: Sö 2002:2 2000:3)
De övergripande målen är att skydda och främja språken och hålla dem levande. I den internationella kontexten har Sverige baserat minoritetspolitiken på internationella principer och traditioner om mänskliga rättigheter och alla människors lika rätt.
Sverige har undertecknat och ratificerat minoritetskonventioner. Stater som undertecknat minoritetskonventionerna ska med jämna mellanrum lämna rapporter till Europarådet rörande genomförandet av konventionsåtgärderna.
Rapporterna granskas av Europarådets expertkommitté som lämnar sina synpunkter och anmärkningar rörande staters uppfyllande av konventionsåtagandena.
Sedan år 2000 har Sveriges politik för de nationella minoriteterna utvecklats positivt och varefter. År 2009 genomfördes Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Även Språklagen finns (2009:600) som betyder ytterligare synliggörandet av minoritetsspråken i det svenska samhället.
Svenska är huvudspråket i Sverige. De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.
I Språklagen framgår att det allmänna har ett ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Lagen i praktiken betyder även ett förbud mot påtvingad assimilering.
Implementeringen av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk har haft positiva effekter för finska, meänkieli och samiska inom de s.k. förvaltningsområdena. De särskilda rättigheter som rör språkanvändning inom förskola, äldreomsorg och rätt till inflytande är andra exempel. Samtidigt har det funnits kritik mot implementeringen och detta har tagits upp av Utredningen för en stärkt minoritetspolitik i SOU 2017:60 Nästa steg.
I detta betänkande har två övergripande bedömningar gjorts när det gäller minoritetspolitikens inriktning:
– Minoritetspolitiken behöver inriktas i större utsträckning på överföringen av språk och kultur mellan generationerna. Målet för språk och kulturell identitet bör ges en särskild tyngd. I synnerhet bör frågor som rör språkrevitalisering och ungdomarnas delaktighet prioriteras.
– Minoriteterna behöver integreras bättre inom andra politikområden.
Den 19 juni 2018 tog riksdagen beslut om en stärkt minoritetspolitik. Dessa ändringar träder i kraft den 1 Januari 2019. Detta betyder att kommuner och landsting ska anta mål och riktlinjer, att innebörden av samråd ska förtydligas och särskilt barn och ungas inflytande bör öka?. Därtill stärks rätten till förskola och äldreomsorg så att större del av verksamheten inom äldreomsorg och förskola ska kunna ges på minoritetsspråk. Detta gäller främst minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska men det införs också stärkta möjligheter att få äldreomsorg på jiddisch och romani chib.
År 2010 fick Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholm i uppdrag att följa upp minoritetspolitiken. De har även i uppdrag att rapportera till regeringen samt ge råd och information.
Källor och referenser
Information om nationella minoriteter finns i synnerhet på webbplatsen www.minoritet.se som drivs gemensamt av sametinget och länsstyrelsen i Stockholm.
Mycket information om minoritetspolitiken, i synnerhet gentemot biblioteket finns även i Cecilia Brisanders rapport: Många sätt att vara människa på. Folkbibliotek och nationella minoriteter. Utgiven av Stockholms läns landsting2018. Rapporten finns här: http://regionbiblioteket.se/wp-content/uploads/2018/08/Minoriteter_CeciliaBrisanderWEBB.pdf
Lagstiftning
Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk finns här: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2009724-om-nationella-minoriteter-och_sfs-2009-724
Språklagen /2009:600) finns här: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/spraklag-2009600_sfs-2009-600
Information om nationella minoriteter finns i det aktuella betänkandet ”Nationella minoritetsspråk i skolan- förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering.” Betänkandet av utredningen om förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetspråk. ” SOU 2017:91
Utredningen kan läsas här: https://www.regeringen.se/4ac2cd/contentassets/1223a145243f4c0aa25c0f3dc55b6965/sou-2017_91_webb.pdf
Cecilia Brisander – ”Många sätt att vara människa på.”
Folkbibliotek och nationella minoriteter. Kulturförvaltningen. Utgiven av Stockholms läns landsting 2018. Läs mer http://regionbiblioteket.se/wp-content/uploads/2018/08/Minoriteter_CeciliaBrisanderWEBB.pdfhär: http://regionbiblioteket.se/wp-content/uploads/2018/08/Minoriteter_CeciliaBrisanderWEBB.pdf
