Kort historisk bakgrund
Finsktalande individer, familjer och grupper har flyttat mellan finska och svenska områden i flera hundra år. Finnar har bott på denna sida av Östersjön sedan Finland blev en del av Sveriges rike på 1100-talet. Vi delade land, kyrka, regent samt lagar och ordningar fram till 1809. Därefter har rörelsen mellan länderna fortsatt av naturliga skäl. Särskilt bör man omnämna den stora migrationsvågen från Finland på 1960- och 1970-talet.
Med anledning av den långa gemensamma historian fick sverigefinnarna status som nationell minoritet år 2000. Idag har de en egen flagga (sedan 2014), sin högtidsdag (24 februari) samt lagstadgat skydd för sitt språk och sin kultur enligt den sk minoritetslagen (lagen 2009:724) som började gälla år 2010 och skärptes ytterligare år 2019.
Ordförklaringar
Termen ”sverigefinländare” betyder enligt nationalencyklopedin:
”människor från Finland som har invandrat till Sverige”.
Ordet ”sverigefinnar” har enligt nationalencyklopedin innebörden:
”personer med finskt modersmål bosatta i Sverige, antingen som infödda eller som invandrare från Finland (sverigefinländare) och vilka oavsett medborgarskap identifierar sig med den sverigefinska etniska minoriteten”.
En del av sverigefinnar är således sverigefinländare (inflyttade från Finland) men långt ifrån alla. På motsvarande sätt identifierar vissa sverigefinländare sig som sverigefinnar. I Sverige tillämpas principen om självidentifikation berörande nationella minoriteter (källa: Länsstyrelsen Stockholm). Varje person får därmed själv avgöra sin minoritetsidentitet.
Med adjektivet ”sverigefinsk” syftar man till egenskaper och verksamheter med anknytning till sverigefinnar (finsktalande i Sverige). Således innebär exempelvis ”sverigefinsk verksamhet” aktiviteter som sker på finska i Sverige.
Bland sverigefinnar finns många kända personer
I början hade sverigefinnarna en tämligen låg social status och de flesta tillhörde arbetarklassen. Numera är sverigefinnarna däremot en grupp där allehanda yrken finns representerade.
Sverigefinnarna håller att bli en etablerad och uppskattad minoritet och bland dem finns många kända författare, artister, skådespelare, teaterchefer och musikgrupper med finsk eller finlandssvensk bakgrund. Många av dessa artister har även varit med i Sverigefinländarnas arkivs Arvet-utställning, som berättar om sverigefinnarnas nya generationer.
Kända sverigefinnar är t.ex. sångaren Arja Saijonmaa, rapartisten och skådespelaren Marko ”Markoolio” Lehtisalo, författaren Mark Levengood, författaren Asko Sahlberg, författaren Susanna Alakoski, tangosångaren Darya Pakarinen, popsångaren och musiker Anna Järvinen, sångerskan Miriam Bryant, teaterchef Anna Takanen. Läs mera https://sv.wikipedia.org/wiki/Sverigefinnar
Språk, familj och bostad
Numera bor det sverigefinnar i de flesta av Sveriges kommuner och deras andel av kommunernas befolkning kan ibland uppgå till hela 10-20%. Sådana här städer finns i Mellansverige, t.ex. Eskilstuna och Västerås.
Sedan 2010 har många kommuner officiell status som regioner med en nationell språkminoritet som skall bilda finskspråkiga förskolor, äldre vård på finska och människor kan kommunicera med myndigheter på sitt modersmål.
Det finska språket är numera ett erkänt minoritetsspråk i Sverige. Ingen vet dock exakt hur många det är som pratar finska i Sverige eftersom svenska medborgare inte registreras efter modersmål. Man vet att många av den första generationens sverigefinnar kan finska. Däremot har många i de följande generationerna bytt språk till svenska och mer eller mindre förlorat finskan. Samtidigt finns också många som är två – eller flerspråkiga. Många av dessa har fått finskspråkig eller tvåspråkig undervisning eller gått på sverigefinska skolor.
I början av 1970-talet var helfinska parförhållanden av naturliga skäl vanligast, eftersom många flyttade över med sina familjer. I början umgicks man också mycket med varandra på grund av bristande språkkunskaper, vilket också bidrog till att öka antalet helfinska parförhållanden.
Många av de invandrade unga som inte redan levde i parförhållanden gifte sig med svenskar. Särskilt kvinnorna var snabbare på att anpassa sig till sina nya villkor. Många kvinnor arbetade med sociala yrken, t.ex. på sjukhus, och lärde sig genom det svenska fortare än många andra.
Bland sverigefinnar finns numera flera generationer, många har bytt sitt språk till svenska. Med åren har barnen som är födda inom svensk-finska blandäktenskap stigit till närmare 80%.
