Sverigefinskt och sverigefinländskt föreningsliv efter 1945
Efter 1945 har miljoner människor flyttat till Sverige från andra länder. I början uppfattades sverigefinnarna som invandrare på samma sätt som andra invandrargrupper. Bilden har därefter blivit mera nyanserad och mångfasetterad. Numera är finska språket ett minoritetsspråk och sverigefinnarna en erkänd minoritetsgrupp i Sverige. Sverigefinnarna är en del av Sveriges förenings – och kulturliv med sina egna speciella föreningar och drag.
http://rskl.se/riksforbundet.html
Klicka för större bildTrots allt är inte alla finska föreningar eller sammanslutningar Sverigefinska Riksförbundets medlemmar. Det finns hundratals fristående grupper och föreningar. I allmänhet har föreningarna varit öppna för alla och sverigefinnarna har inte haft många hemortsföreningar. I Eskilstuna har det varit en förening som har haft anknytning till Haapajärvi, Österbotten i Finland.
Den sverigefinska idrotten har haft sina särskilda drag; t ex kontakterna till Finlands bobollsförbund vat livliga under 1970-och 80-talen. Först var det Finlands bobollsförbunds Sverige distrikt som bildades redan 1950-talet. Intresset för boboll har varit stort på många orter i Sverige.
Många föreningar specialiserade sig till vissa grenar: idrott, dans och musiken etc; t ex föreningen Otava, som hade sitt säte i Stockholm, var framträdande i boboll: Mölndals idrottsförening (Mölndalin Urheiluseura) var även en av de föreningar som har haft endast idrott på sitt program.
Intresset för boboll var störst under 1970-och 80-talen med en egen SM-liga för herrar och damer.
Vid sidan av föreningarna har restaurangerna varit viktiga mötesplatser. Sedan 1960-talet har dansbanekulturen spelat i detta sammanhang viktig roll. Vissa restaurangerna var tidigare ”som andra hem” för sverigefinnarna. Man har haft även stödorganisationer såsom Musala, som stödde den sverigefinska musikövningen. Den grundades 1985.
Finlandssvenskarnas Riksförbund i Sverige (FRIS) bildades 1969 och har medlemsföreningar utspridda över Sverige från Skåne till Umeå.
Förbundets målsättningar har varit sociala, kulturella och intressepolitiska.
http://www.fris.nu/vara-medlemsforeningar/
Kriget påverkade även finnarnas liv i Sverige. Sedan 1969 har finska krigsinvalider – och veteraner haft sina egna organisationer i Sverige.
https://www.krigsinvaliderna.se/
Även krigsbarnen har haft sina egna föreningar. Det tog tid innan krigsbarnen hittade varandra. Den första krigsbarnsföreningen startades i Stockholm 1992. Därefter bildades föreningar runt om i Sverige och med tiden även ett riksförbund.
Sedan 1970-talet bildas speciella organisationer för lärare, bibliotekarie, skribenter, konstnärer, skådespelare, studenter, medicinerare, skådespelare, musiker, föräldrar etc. I detta sammanhang skapas egna förlag vilka börjar publicera lyrik och romaner, huvudsakligen på finska.
Sverigefinska Lärarförbundet bildas 1972, Skribenternas förening 1975, konstnärernas förening 1977 (Numera Suomiart) och Arkivet för sverigefinnar och finlandssvenskar i Sverige 1977 i Finlandshuset i Stockholm(numera Sverigefinländarnas arkiv) Sedan 2004 har Suomiart arrangerat tävlingen Årets konstnär och årets unga konstnär.
Musiken har spelat en stor roll för sverigefinnar. Många finska musiker har i Sverige varit med i de svenska organisationerna. Det har varit många kända namn såsom Esa Pekka Salonen, Okko Kamu, Juhani Raiskinen etc. Sverigefinnarna har även främjat den ”traditonella” musiken. Föreningen Kantele och Kalevala vänner bildades 1978 och är fortfarande verksam.
http://www.kantele.se/foreningen.html
Bland medlemmarna i föreningen för sverigefinska skribenter uppkom tanken att få till stånd en egen förlagsverksamhet. Det sverigefinska andelsförlaget grundades 1975.
Senare bildas det under 1980-talet ett nytt förlag. Förlaget Kirjakone startades i samband med Finn – kirjas sinande utgivning. År 1986 bildade Kalervo Kujala, Erkki Lappalainen och Sinikka Ortmark Almgren Stödföreningen för sverigefinsk litteratur. Det såg lovande i början, men företaget gick omkull p.g.a. ekonomiska svårigheter 1994.
En nykomling i förlagsbranschen var sedan Edicom Publikationer som startades och drevs av Pertti Nuottimäkis familjeföretag i Söderbäcke.
Även studenterna har haft sin Eget centralorganisation som hette Centralförbundet för finska studenter. År 1993 hade studenternas centralförbund sju medlemsorganisationer i Uppsala, Uumaja, Lund, Göteborg, Lindköping och Umeå.
Sverigefinnarna har även haft aktiv teaterverksamhet. Numera finns det Uusi teatteri (nya finska teatern), som startades 2002. Uusi teatteri skapat många föreställningar för barn och unga.
http://uusiteatteri.se/
Före Uusi teatteri fanns det finskspråkig teaterverksamhet i samband av Riksteatern. Teater kallades Finska Riks, som etablerade sig som teater under 1992-93. Den var en i anslutning till Riksteatern verkande självständig enhet med egen budget som turnerade i hela landet.
Vid sidan av Finska Riks hade sverigefinnarna Teatteri Kipinä/Gnistan som professionell teater. Dessutom fanns det Dramateatern Draamapaja( Dramasmedjan)
Sverigefinnarna har fortfarande en omfattande amatörteaterverksamhet. En tidig framgångsrik teatergrupp bildades redan 1954 och hette Stockholms finska salongteater ( Stockholms finska salongteater).Teatergrupperna har varit många och livliga.
Längtan efter teater har varit så stor att man har importerat under åren många gästspel från Finland.
Sverigefinländarna har även omfattande verksamhet bland ungdomar. En av dessa organisationer som jobbar för ungdomar heter Sverigefinska ungdomsförbundet. Sedan 1993 har Sverigefinska ungdomsförbundet bedrivit verksamhet för barn, ungdomar, studenter och unga vuxna.
http://ungfin.se/
Sverigefinnarnas föreningsliv genom tiderna
Sedan 2000 har sverigefinnarna haft en nationell minoritetsstatus och minoritetsspråk som ömsom har kallats finska, ömsom sverigefinska. Därefter har sverigefinnarna och deras organisationer blivit en del av Sverige, Sveriges kultur och historia.
Sverigefinnarna är inte längre invandrare utan en historisk grupp som har djupa rötter i Sverige ända från medeltiden till våra dagar.
Redan under 1800-talet bildade man vissa finska föreningar i Stockholm. Stockholms finska förening bildades 1894 och är fortfarande verksam i Stockholm i Finlandsinstitutet.
Sverigefinländarnas delegation
Numera finns det Sverigefinländarnas delegation som representerar sverigefinnarna gentemot den svenska staten. Delegationens huvuduppgift är påverkansarbete, representation och information. Antal medlemmar uppstiger ända till 21. Bland medlemmar finns riksförbund, sverigefinska friskolor, rektor, kulturföreningar, ungdomsföreningar, nätverk för rektor, universitetslärare o.s.v.
http://sverigefinne.se/om/om-2/
Sverigefinska skolor finns i Stockholm, Botkyrka, Eskilstuna och Upplands- Väsby och språkskolan i Haparanda och en internationell skola i Motala. Sverigefinska skolan i Stockholm är den största, över 400 elever. Dessutom finns det en hel del finskspråkiga förskolor och modersmålsklasser.
http://www.sverigefinskaskolan.eu/
De finsk-svenska institutionerna
Vid sidan av föreningar har det varit en hel andra organisationer som har främjat kontakter mellan Sverige och Finland och skapat möjligheter även för sverigefinnar. Finska Turisbyrån tillkom redan 1926. En annan är finsk-svenska handelskammaren, som bildades 1936.
En viktig organisation för sverigefinnarna har varit sedan 1969 Finlandshuset. Initiativtagare var Stockholms Finska Förening. Numera finns i detta hus Finlandsinstitutet som bedrivs av flera partner, b la Finlands undervisnings- och kulturministerium. I huset finns även ett bibliotek.
http://www.finlandsinstitutet.se/sv/
Media
Median har haft en stor betydelse för sverigefinnar. Den finskspråkiga radioverksamheten startades 1969, men redan före det hade man inriktat finskspråkiga nyheter för i Sverige besökande turtister 1965. De utökades senare och blev en fast programpunkt på de i landet bosatta finskspråkiga radiolyssnarna.
Även den sverigefinska TV-verksamheten började på 60-talet. 1968 sändes det första programmet som inriktade sig till finska invandrare.
Finskspråkiga journalister har haft sina egna föreningar. Det finns Sverigefinska publicistföreningen(Ruotsinsuomalainen toimittajayhdistys) som bildades år 1988.
Läs mer om Media här
