Vem var Carl Axel Gottlund?

Artikel om Gottlund i Hudiksvalls tidning 2001
 

Vem var Gottlund?

 
Sverigefinländarnas dag firas till minnet av Carl Axel Gottlund. Men varför och vad gjorde han?

Carl Axel Gottlund (f. 24 februari 1796 – 20april 1875) även känd som Kaarle Aksel Gottlund, var en finländsk folklivsforskare och kulturpolitiker som hade en brinnande passion för det finska språket och litteraturen. Hans forskning om skogsfinnar utgör en viktig källa till det vi vet om skogsfinnarnas historia idag. Gottlund verkade som lektor i det finska språket vid Helsingfors universitet samt gjorde betydande insatser för att förstärka det finska språket bland finländare i Sverige under sin tid här.

Åren 1821-22 rörde sig Gottlund i finnskogarna i Värmland för att forska om skogsfinnarna. Under denna tid samlade han in uppgifter om deras folkliga kultur, traditionsarv, språk, släktförhållanden och historia.
Levnadsförhållandena var ofta usla och detta fick Gottlund att år 1823 skriva en petition på 500 sidor som ställde krav på autonomi för skogsfinnarna. Bland annat ville man få tillstånd för att bygga landsvägar och fler kyrkor där predikan skulle vara på finska. Man ville även ha mer makt att ta beslut i vissa ekonomiska frågor och låta finnarna köpa tillbaka sina gårdar. Ämnet skapade debatt men riksdagen avslog ärendet.
Gottlund tecknade ned berättelser om skogsfinnars liv och leverne. Hans dagböcker från resorna i Värmland, Dalarna och Hälsingland finns bevarade och beskriver resorna med stor detalj. Under sin livstid gav Gottlund ut en rad avhandlingar och böcker men också samlingar med finska sånger och poem som han samlat ihop.

Under sin tid i Stockholm grundade Gottlund den allra första finska föreningen i Sverige, Föreningen Stockholms Finnkår / Tukhulmin Suomalaiskunta. Året var 1830 och föreningens syfte var att främja det finska språket och litteraturen.

Gottlund gifte sig 1831 med Charlotta Augusta Brink och tillsammans fick de 10 barn. Många av barnen fick fantasifulla finskinspirerade namn som Aura Otavatar, Maria Neitokulta och Sigrid Pikku Sinisirkku.

Sin sista tid i livet levde Gottlund i Helsingfors och det var även där han dog den 20 april 1875.
 

Sverigefinländarnas dag

 
Sen år 2011 har Sverigefinländarnas dag firats på Gottlunds födelsedag den 24 februari.
Arkivets fd. Arkivchef Erkki Vuonokari höll år 2017 på ett kort föredrag om Gottlunds betydelse för sverigefinländarna och skälen bakom varför Sverigefinländarnas dag infaller på just Gottlunds födelsedag. Läs hela föredraget här!
 


Gottlunds arbete

Gottlund arbetade för att skapa en grund för vetenskaplig litteratur på finska. Hans arbete Otava eli suomalaisia huvituksia (Karlavagnen eller finska förströelser) innehåller uppsatser i finsk arkeologi, etnografi och historia.
Otava eli suomalaisia huvituksia. 1. osa
Otava eli suomalaisia huvituksia. 2. osa
Otava eli suomalaisia huvituksia. 3. osa


Arbeten om Gottlund

Pulkkinen gjorde en psykobiografisk avhandling om Gottlund (På finska)
PULKKINEN RISTO – Vastavirtaan C.A. GOTTLUND 1800-luvun suomalaisena toisinajattelijana: Psykografinen tutkimusS


Läromedel om Gottlund

Anna-Mari Ojutkangas-Hedlund är lärare i finska och har tagit fram läromedelet ”Gottlund i Dalarna” som kan laddas ner på Institutet för Språk och Folkminnes hemsida. Läromedlet har illustrerats av Markku Huovila och passar för undervisning för alla åldrar.
Länk till Institutet för Språk och Folkminne


Övrigt

Gottlund på Wikipedia